Att fortfarande vara ute på roadtrip

Jorå, vi har det fortfarande toppen. Har klarar oss från regnet i stort sett hela veckan bortsett från några småskvättar här och där. Vi har tagit oss runt Skånes kust och befinner oss nu i Åhus. Egentligen skulle vi befinna oss någon helt annanstans men skruttbilens bromsar krånglar en smula så den behöver nog åka på Spa ett par dagar. Får se om det gör susen så att vi kommer vidare på vår resa eller om vi blir tvungna att vända hemåt igen. Men så länge njuter vi också. Av sol och hav och av varandras sällskap. Ikväll ansluter dessutom tre personer till vårt gäng. Det skall bli mysigt :)

Kram på er!

/Anna

Att göra en roadtrip

Vi är ute på roadtrip, hela familjen. I den skruttiga gamla bilen och med tältet som har stått pall för många semestrar. På campingarna står mest flådiga husvagnar och husbilar. Vi är få som tältar och som kommer med skruttiga bilar. Skruttiga bilar som tjuter när de svänger och bakluckan har full med rost. Men vi har det löjligt bra ändå! Vi har ju varandra :)

De senaste dagarna har vi hängt på stranden. Stranden i Falsterbo...

Sa jag att vi hade det löjligt bra?

Kraaaaam Anna

PS: Bloggen blir kanske inte se frekvent uppdaterad när vi är ute och åker men spana gärna in Instagram: dagaravlycka. Även de andra i familjen instagramar för fullt och det under #roadtrip13

Att fira sin 40-års dag

Hej på er!

Då var man fyrtio alltså...

Jominsann, i söndags firade jag min STORA födelsedag tillsammans med mina nära och kära. Hade verkligen en helt fantastisk dag och jag är SÅ tacksam och glad över hur jag blev uppvaktad. Det viktigaste på en födelsedag är för mig att få pussar och kramar av mina kära men i år blev jag även överröst med paket :) Av min familj fick jag en cykel som jag önskat mig så hett och mina föräldrar kommer att ta med mig och min bror på en Spadag senare i höst.

En av de finaste födelsedagspresenter jag någonsin fått var en fotoalbum som min bror och mina döttrar hade satt ihop (med lite hjälp av min far som tagit de flesta av fotografierna). De hade skrivit underbara kommentarer  till alla bilder och jag skrattade så att tårarna rann samtidigt som hjärtat svämmade över av kärlek! <3

 

Stort, stort tack till alla som gjorde min fyrtionde födelsedag till den bästa so far!

All kärlek!

/Anna

Att leta efter pärlor

Bara två jobbpass kvar innan jag förenas med resten av den semesterlediga familjen. Planen är att ge oss ut på roadtrip runt om i vårt vackra land och första veckan väntar vackra Skåne. Troligen kommer vi hålla oss runt kusten större delen av veckan och om ni har några braiga fårintemissatips så dela gärna med er! 

Är alltså ute efter era bästa Skånepärlor :)

Kram Anna

Lillebror 10 år

Godmorgon!

Idag fyller familjens lillebror år och det har helt galet nog redan gått 10 år sedan han kom till oss med dunder och brak. Stora, fina, kärleksfulla, tjatiga lillebror. Som vi älskar dig!

 Födelsedagen firades förvisso lite i förskott i lördags tillsammans med hela tjocka släkten men jag hoppas att den riktiga födelsedagen bli minst lika bra!

/Anna

Att klara av att slita sig

Det krävdes nästan mer styrka än vad jag kunde uppbåda för att klara av att slita mig från tre sommarlovslediga barn och en semesterledig man och återvända hem till stan efter 48 timmars ledighet för att påbörja pass 1 av veckans kommande 6 innan det är min tur att gå på semester också. 

Familjen skall förhoppningsvis få njuta vid havet resten av veckan och det får mig inte att känna mig mindre övergiven här hemma... 

Nope, dags för en kväll på jobbet :)

Kram Anna

Ps: Tack för era MYCKET kloka tankar och funderingar angående mitt förra inlägg. Ni är bäst :)

Att känna att man sitter fast en smula

Jag vet egentligen inte om det har så mycket med den stundande 40-års dagen att göra. Troligtvis inte, för det är sådan här jag är. Jag är en person som är i stort behov av att slänga mig ut då och då. Slänga mig rakt ut i det okända för att sedan få en kick av att jag klarade av utmaningen. Eftersom jag sedan 23 år tillbaks har älskat en trygghetsnarkoman så är det inte alltid helt friktionsfritt att slänga sig ut på äventyr. Jag har kunnat göra det när det gäller mig själv, nya utbildningar, nya jobb, nya fritidssysselsättningar och så vidare.  har en utmaning kommit och hoppat upp i knät på mig så har jag antagit den. Men lever man tillsammans med en familj som inte har samma behov av äventyr och utmaningar så blir det kanske inte så mycket av den varan som jag skulle vilja.

I flera år har jag velat flytta. Vi bor i samma mysiga småstad som vi har gjort i 22 år. Den är toppen på alla sätt och vi älskar den lägenhet som vi har bott i de senaste 12 åren. 

Men...

Ibland (eller ganska ofta faktiskt) får jag känslan av att sitta fast. Jag har handlat på samma Ica-affär i 22 år. Jag har knatat ungefär samma väg varendaste dag vare sig det har varit till olika jobb eller till tågstationen för att pendla någon annanstans. Jag känner till varendaste sten på den motionsrundan jag springer och går. Träffar samma människor på väg till affären varenda gång.

Och det får mig att få kli...

Känslan får mig att få klåda över hela kroppen och helst av allt vill jag bara bryta upp, slå mig loss från mitt liv och flytta dit näsan pekar. MEN... absolut INTE utan min familj. De är det viktigaste jag har, och har jag bara dem nära mig så kan jag nog känna mig hemma ungefär vart som helst. 

När jag slutar skolan i november så gissar jag att jag skulle kunna få jobb ungefär vart som helst. Men för barnens pappa är det helt annorlunda. Hans jobb är väldigt specialiserat och det finns där han är nu. Dessutom älskar han sitt jobb så mycket att han troligtvis skulle gå dit och jobba varendaste dag, även om han inte skulle få betalt för det... Inte helt lätt för honom att flytta på sig således...

Och vissa dagar gör det mig så frustrerad. I dag är en sådan dag...

Kram på er

/Anna

Onsdag, mitt i veckan

Dagarna segar sig långsamt framåt och aldrig förr har väl en semester varit så efterlängtad som nu. Jobbet börjar flyta på bättre, vilket innebär att det är betydligt roligare. Men trots allt är vi alldeles för få och arbetsbelastningen för hög vilket liksom inte känns okej. Fast med åtta arbetspass kvar innan ledigheten inser jag att det är dålig planering från chefernas sida och tyvärr inget jag kan göra någonting åt just nu. 

Lillebror och lillasyster stack iväg på några dagars egen semester så just nu är vi bara två trötta och något slitna vuxna här hemma. Två slitna och trötta personer som har fullt sjå med att orka rodda runt jobb, middag, lunchlådor och tvätt. Två vuxna som är i väldigt behov av semester! Men vilken tur att det då inte är några barn hemma så att man får lov att äta både frukost och middag halvliggandes i soffan, skita i att bädda sängen och låta disken växa på höjden  ;)

Kram på er! /Anna

Solvarma klippor och kluckande hav

Godkväll!

Jovisst blev det en härlig dag vi havet igår tillsammans med lillebror och barnens pappa. Veckans enda lediga dag för min del och jag laddade desperat min trötta kropp och knopp för den kommande veckan. Även denna veckan blir det bara ledigt en endaste dag och det är ganska givet att det sliter lite för hårt på en redan trött person. Således... En dag vid havet i strålande sol var ett perfekt ställe att tillbringa denna värdefulla dag på. Att tillbringa en dag på en solvarm klippa med havets kluckande i öronen kan få den mest stressade att komma ner i varv. Underbart, och mindfullness när den är som bäst!

Hoppas att ni andra också har möjlighet att njuta av sol sommar och hav <3

Kram Anna

Pssss: Har inte riktigt den tiden jag skulle önska att svara på alla era gulliga kommentarer just nu. Men ni skall veta att era rara och omtänksamma ord värmer ända in i hjärteroten. Jag vet att ni är oroliga för mig och helst skulle jag vilja säga att det är lugnt, men det skulle vara att ljuga. Tyvärr är det mer på gränsen... 

Äntligen

Äntligen en ledig dag. Äntligen vila. Äntligen solsken. Äntligen en härlig dag vid havet...

Kram Anna

När kommer sommaren tror ni?

Hej på er!

Hur har ni det hemma hos er? Har sommaren kommit till er? 

För här lyser sannerligen solen med sin frånvaro. Det regnar nästan varje dag och är såpass kyligt ute att jag har behövt använda jacka flera gånger. Kallt, blött och eländigt med andra ord och det är iallafall inte sommar för mig. För hur det än är så är det härligt med sol och värme även när man jobbar. Tycker jag...

EN endaste dag har jag tillbringat i bikini hittills i år och det är enligt min mening alldeles för lite. Men har jag tur så kommer det lite sol och värme lagom till jag går på semester. Två veckor, 13 arbetspass. Sedan är jag där :)

Har ni andra gått på semester än?

Kram Anna

Känslan...

/Anna

People like us

Härom kvällen såg vi en film som jag verkligen vill att ni ser när ni får tillfälle. People like us är sannerligen feelgood film när den är som bäst även om tårarna svämmade över av tårar. Den belyser hur familjen är det viktigaste vi har och att det aldrig är försent att göra nya val i livet. Se den!

Kram Anna

Chokladbollar LCHF

Efter middagen blev jag så löjligt godissugen och eftersom jag försöker hålla sockernivån på en så låg nivå som möjligt så fick det bli någonting annat än vanligt godis. Min kära bloggkompis Tina bloggade för ett tag sedan om sina LCHF chokladbollar och vad var väl bättre än att pröva dem? De blev verkligen supergoda och här kommer receptet snott helt rakt av :)

Chokladbollar LCHF

1 1/2 dl mandelmjöl

1/2 dl sesamfrön

30 g smör

1 äggula

1 msk kakao

1 msk honung

1 1/2 msk jordnötssmör

Ev lite starkt kaffe

Kokosflingor att rulla bollarna i

Kör alla ingredienserna i matberedaren. Rulla till bollar. Rulla i kokosflingor. Ställ dem kallt. NJUT!!!

Att försöka landa igen!

Det här med att landa i vardagen igen är väl den största utmaningen med att varit borta så som lillebror och jag har varit den gångna veckan. Att samtidigt vara pepp till tusen efter alla inspirerande möten och samtal när kroppen och knoppen samtidigt är dyngtrötta av alla intryck och på tok för lite sömn. Hjärnan studsar och har fullt upp med att sortera, minnas och glädjas och rädslan över att parkera den är aldrig så påtaglig som nu. Aldrig annars är väl lusten att förändra världen och göra revolt mot de ekorrhjul vi lever i så stor som nu... Fruktansvärt jobbiga existentiella frågor som snurrar och denna skräck för att landa på samma bekväma plats som innan har övertaget samtidigt som hela jag skriker efter vila.

Otroligt skönt att få en ledig dag att försöka landa på iallafall. Eftersom jag skall jobba i helgen så blev det en ledig måndag som kompensation och det är jag oändligt tacksam över. Tre tuffa veckor väntar innan det är dags att njuta av en välförtjänt semester och varför jag vet att den är skall bli tuff är för att jag kommer jobba alldeles för många dagar, vara ledig alldeles för få och vi kommer vara alldeles för få som jobbar. Jag vet att jag inte borde ta ut oron i förskott men med de erfarenheter jag har så kan jag inte låta bli att känna mig både rädd och lite förbannad över de system som bygger på att vissa behöver jobba halvt ihjäl sig under sommaren för att verksamheten skall kunna fortgå. Det är ett rejält systemfel och med min nya försämrade stresstålighet gör det mig halvt skräckslagen...

Lösningen är väl troligtvis att endast jobba, sova och äta de närmsta veckorna vilket är tur att jag bara behöver göra de tre närmsta veckorna för det är ju inte direkt ett hållbart sätt att leva...

Kram på er!

/Anna