Att ha svårt att vakna

 

 

Är det någon mer som tycker att det är lite motigt just nu? Iallafall jag kan ha grymt svårt att motivera mig själv att kliva upp ur sängen på mornarna. Det är precis som om det jämngrå täcket omsluter en med all sin kraft och man får uppbåda varje liten uns av energi för att överhuvudtaget orka rodda runt dagarna. Nä, det är nog bara att inse att jag hade passat bättre som en björn och fick lov att sova bort den här tunga tiden varje år.

 

Nu är det ju ändå tur att det finns saker att se fram mot varje dag (annars hade jag LÄTT legat kvar i sängen) Idag väntar, efter två tuffa dagar i skolan med massor av examinerande moment, en hemmaplugg dag. Det är lätt det bästa med att gå i skolan. Att få hänga i soffan med bästa A hela dagen. Det är det jag ständigt  ser fram mot och varje ny vecka när jag studerar schemat räknar jag in dagarna vi antingen får sitta här hemma eller hemma hos henne. Eftersom vi är bäst på att plugga tillsammans är det faktiskt de dagarna som är mest givande också, ur ett inlärandeperspektiv alltså. Det handlar med andra ord inte bara om att få ta det lugnt utan eftersom vi har ganska många års erfarenhet av att plugga ihop så har vi funnit det som är den bästa strategin för just oss och den håller vi förtvivlat fast vid ;)

 

Fattar ni vilken lycka det är att återigen få plugga tillsammans med sin bästaste pluggkompis i hela världen? Att nästa höst få lov att skriva D-uppsats tillsammans med samma person jag skrev C-uppsats för fyra år sedan. Det är sannerligen lyxigt mina vänner och det är inte utan att jag längtar lite grann!

Ha en fin dag hörni!
/Anna