Jag vet inte, men vissa dagar känner jag mig sådär vemodig utan någon riktig anledning alls. Jag går runt och suktar över någonting annat, men vad har jag ingen aning om... Känner mig som världens emofjortis men är samtidigt är jag helt loj och lugn inombords. Ungefär som när man var olyckligt kär när man var yngre, fast nu är det själva livet jag är olyckligt kär i... Låter helvrickat, jag vet...
Kanske jag lyssnat för mycket på emo-musik de sanaste dagarna, eller så är det den härliga solen eller kanske rentutav mina karaktärer i The Book som spökar för mig (de går just nu omkring och är olyckligt kära nämligen)...
Vad tror ni? Någon som känner igen känslan?
Äh, nu slår vi undan de skumma tankarna och drar till gymmet istället :)
Ha en fin kväll hörni!
/Anna
Näe, jag känner mig sällan så. Men ibland vill jag bara vara för mig själv, då laddar jag om för några timmar men jag känner mig inte vemodig.
SvaraRaderaHoppas känslan släpper fort!
kram
Jag tror att jag vet vad det är för känsla du har och jag tror att jag känner likadant ibland. Jag kan liksom nästan känna mig lite ledsen ibland fast att jag kan inte sätta fingret på vad det är. Men då brukar träning hjälpa till att få en på bra humör igen :).
SvaraRaderaMå så gott fina du! Kram Jennifer