tisdag 24 september 2013

Fylld av hopp



Att drabbas av utmattningssyndrom som jag gjorde för 1½ år sedan innebar för mig att jag tappade tron på framtiden en smula. Jag hade svårt att se fram mot saker, svårt att planera och kände mest stress utav att tänka på så lite som en timme framåt i tiden. Alla hinder kändes oöverstigliga och det handlade mest om att ta en dag i taget, en timme i taget för att överhuvud orka ta sig igenom livet. På ett sätt har det tillslut blivit ett sätt att leva, ett sätt att hantera vardagen och livet. Och tillslut har jag kommit till den punkt där jag knappt längre reflekterat över att jag helt och hållet har saknat framtidstro. Jag tror det här är ett ganska klassiskt sätt att hantera stress och ångest på och inte på något sätt unikt för mig. Till en början blev jag ju till och med uppmanad av min läkare att det var så jag skulle hantera livet. Att inte ta ut någonting i förskott utan bara ta en timme i taget, en dag i taget. 

Bara det att jag råkade fastna i det där.

Detta har jag som sagt knappt reflekterat över förrän en dag för några veckor sedan när jag plötsligt insåg att jag har massor av saker att se fram mot. Istället för att ha ångest över uppbokade helger och kommande åtaganden så kände jag helt plötsligt inte samma stress över detta som tidigare, utan istället en glädje över kommande roligheter. Jag insåg även att jag på sätt och vis ser fram emot att börja jobba när skolan är klar och bara det är väl ändå ett tecken på långsamt tillfrisknande. Jag har helt enkelt släppt panikkänslorna över att leva mitt liv igen fullt ut igen...

Helt plötsligt känner jag mig lite nykär i livet, och det mina vänner är inte en sådan liten seger!

Kram på er!

/Anna

7 kommentarer:

  1. Härligt!! Der måste kännas väldigt bra :))

    SvaraRadera
  2. Åh vad härligt vännen!
    Många kramar!
    Anneli

    SvaraRadera
  3. Som tur är går det ju att med tiden komma vidare med stressen, det låter som du är en bra bit på väg!

    kramen

    SvaraRadera
  4. Härligt! Det känns som det har vänt ordentligt nu. Kram

    SvaraRadera
  5. Härligt att läsa. Blir glad av dina rader. Känner så väl igen mig själv i det du skrev. Kram Bosse

    SvaraRadera
  6. Vad skönt att det har vänt för dig. Jag har fortfarande en bit kvar av mitt återhämtande, livet är kanske inte lika tungt längre, men det finns dagar som fortfarande känns nattsvarta och tunga. Jag får skynda långsamt helt enkelt, för det finns ju inga mallar på hur det ska vara.

    Kram Victoria

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...