måndag 12 januari 2015

När det är slut på riktigt



Idag fick jag papper på att jag inte längre är gift... 

Trots att det är ett bra och ömsesidigt beslut och trots att vi båda är mycket nöjda med det, så var det... konstigt. Att se det på papper. Så slutgiltigt. Nu är det över på riktigt. 24 fina år och tre fantastiska barn senare. 24 år är riktigt, riktigt många år av mitt liv. En bra bit mer än hälften. Jag har inte varit ensam sedan jag var 16 år. När man är 16 är man ju inte ens vuxen. Jag har aldrig varit vuxen och varit ensam. Även om jag på många sätt har hunnit vänja mig vid ensamheten de här åtta månaderna som  har gått sedan jag flyttade så känns det tomt. Tomt men ändå skönt. Det är dubbelt det där. Jag är lycklig för det som varit men jag är också glad över hur modiga vi var när vi tog beslutet att fortsätta våra liv på varsitt håll när vi inte längre klarade av att göra varandra lyckliga. Det var ett stort beslut och det var förstås viktigt att det blir rätt med tanke på att det finns tre underbara barn som påverkades rejält. Men det var rätt beslut. Tack och lov. 

Men nu är ett, på många sätt, bra äktenskap till ända och det är dags att blicka framåt. Jag är tacksam över allt som varit men nu är det fokus på mitt nya liv. Mitt nya liv som jag trivs alldeles förträffligt med. Jag har lärt mig att umgås med mig själv igen. Och trivas med det. I dag gör jag bokslut med det gamla och skänker en extra tanke till den fantastiska människa som jag levt med sedan jag var så ung, som jag älskat så stor del av mitt liv och som jag fått de bästa ungarna tillsammans med. Och som förstås alltid kommer vara en stor del av mitt liv. En vacker dag kommer vi att bli mormor och morfar och farmor och farfar till samma barnbarn. Bara en sådan sak ;)

Kram/Anna 

5 kommentarer:

  1. Ja det måste ju kännas konstigt innerst inne.. i dina ord låter det som du och barnens pappa har en fin relation idag och efter 24 år så är det ju inte så konstigt att han är en stor del av ditt liv....
    Blicka framåt låter riktigt bra ;-)

    Kram Sandra

    SvaraRadera
  2. Och så gråter jag en skvätt. Du skriver såååå vackert, så klokt och jag diggar det. Heja dig!
    Det som slår mig är att det borde finnas ett annat ord för vuxen utan förhållande. Vadå ensam? Inte är väl du ensam? Man är väl mer ensam i ett förhållande där man inte längre gör varandra lyckliga.
    Lycka till vännen. Kram Kristina

    SvaraRadera
  3. Så klokt du skriver så att jag blir berörd.
    Skönt att höra att beslutet var gemensamt och att du blickar framåt med glädje.

    Stor Kram Kamilla.

    SvaraRadera
  4. Åh jag blir också berörd av din text ...så fint du formulerar och summerar en del av ditt liv! Men det stämmer nog det där i den där sången .."bättre med ensam ensamhet än ensamhet när man är två " kram från Anna

    SvaraRadera
  5. Oj... Såhär kände jag för ett tag sen. Och har precis börjat mitt nya liv. Med bara mig och barnen. Konstigt är det..

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...