Att summera en fotoutmaning

Nu har jag summerat alla kommentarer ni har lämnat på fotoutmaningen inlägg här i oktober och när jag har räknat alla fredagarnas inlägg gånger två kommer jag upp i summan 383 kronor som jag kommer att skänka till Rosa Bandets insamling. Fast för enkelhetens skull så kommer jag att avrunda det uppåt en smula ;)

Vad jag vill göra är att tacka Sara och Malin för att ni drog igång utmaningen och naturligtvis ett B A M S E tack till alla er som har lämnat alla fina kommentarer. (En extra kram till dig MP som har listat alla mina egenskaper på respektive bokstav ;))

Nu tackar vi och bockar för i år och låter bloggen gå tillbaks till det normala igen. Men naturligtvis är alla ni nya som har hittat hit under utmaningen varmt välkomna att stanna kvar. Jag tycker det är fantastiskt roligt att ni vill hänga här!

Puss och Kram 

/Anna

Lite bakis

Hej på er!

Nu först har jag vaknat till liv på riktigt. Körde mastodontdag i skolan igår och var inte hemma förrän efter elva. Var så trött så jag nästan stupade men eftersom lillasyster var på fest så var det bara att hålla sig vaken till hon trillade in strax innan två i natt. kan säga att jag var så trött att jag var kräkfärdig då. Därav lite bakis idag (inte för att jag någonsin har varit bakis, men jag gissar att det är en liknande känsla). Så jag har helt enkelt inte kommit ur pyjamasen än. Hade ju lite planer på att hitta på något roligt med kidsen idag, men lillasyster ligger nerbäddad bredvid mig med feberfrossa och lillebror längtade visst ihjäl sig över sina kompisar och ville vara med dem idag. Men hey, inte mig emot med en lugn skön dag att komma ifatt på. Hjärnan känns onekligen fortfarande ganska mosad efter gårdagen. Men jag blev godkänd på alla uppgifter och seminarium, så nu är jag verkligen bara en uppsats från examen! Jihoooo!

Hoppas att ni andra har en skön dag ni med!

Kram Anna

När sista dagen är här!

Godmorgon!

Uppe med tuppen för att ge mig iväg till skolan. Två ganska pestiga seminarium står på schemat för dagen och vet ni, om de går vägen så är det bara uppsatsen som är kvar innan magisterexamen är min! Vad som ändå skall bli kul är att jag får träffa mina klasskamrater igen. Vi har ju inte träffats sedan i april och idag är vår sista dag tillsammans. Knasigt!

Sedan väntar bannemig några dagars höstlov även för mig. Klart att jag borde sitta med uppsatsen, men vad tusan, hur ofta har man möjlighet att njuta av lediga, sköna dagar tillsammans med barnen egentligen? Det gäller liksom att passa på. Nästa gången barnen har lov så kanske jag jobbar för fullt igen ;)

Men hörrni, ha en fin dag så hörs vi senare ikväll!

Kram Anna

När man har längtat länge, länge!

Äntligen...

SOM jag har längtat! Nu är det äntligen dags för den fjärde säsongen av Downton Abbey. På lördag är det dags att återigen få svepas in i familjen Crawleys underbara värld igen. Det är inte ofta jag tittar på tv men framöver kommer lördagskvällarna sannerligen vara heliga framför dumburken. Ingenting kommer att stoppa mig. För här skall sannerligen njutas!

Bilder via

Eller vad säger ni? Längtar ni lika mycket som jag gör?

Kram Anna

Ö som i...

...Önskan!

Just nu har jag bara en önskan och det är att jag skall hitta rätt i mitt yrkesliv. När jag drabbades av utmattningssyndrom för ett och ett halvt år sedan flydde jag hals över huvud från mitt jobb. Jag var sjukskriven ett par månader, men valde sedan att att avbryta sjukskrivningen för att börja plugga istället. På ett sätt var det väl ett sätt för mig att ta kontroll över situationen. Men nu är skolan slut och verkligheten kommer liksom i fatt mig. Vilket naturligtvis är en kris på sitt sätt också. Ni som läst här inne ett tag har nog läst det mellan raderna ett tag... ;)

Så vad som just nu är min primära önskan (ja om vi bortser från att rädda världen och sådana andra viktigheter) att jag skall hitta ett jobb som får mig att må bra. Som gör att jag håller. Ett arbete som är humant och där mina kvalitéer och min kompetens tas tillvara. Ett jobb som inte innebär ständigt stresspåslag... 

Jag är sjuksköterska, alldeles strax färdig distriktssköterska och allt  jag önskar mig är ett jobb som även får mig att må bra!

Kram Anna

Psss: Sista dagen i Saras och Malins fotoutmaning för Rosa Bandet. I slutet av veckan kommer jag att summera hur många kommentarer ni har lämnat här och hur mycket pengar jag kommer att skänka till Rosa Bandet. Så ni har ett par dagar till på er att spamma kommentarfälten :)

Bloggkärlek

Men alltså...

Vissa dagar, typ regniga, mörka måndagsmorgnar i november, kräver liksom lite grann för att bli riktigt, riktigt bra. De är liksom så eländiga från början så för att de skall vara uthärdliga är det nästan nödvändigt med lite guldkant. 

En sådan serverades jag med besked i morse när jag besökte en av mina absolut favoritbloggar. Min plats i solen. Lotta som driver bloggen är något så ovanligt som en bloggare som med sina vackra ord kan få mig att le, skratta och gråta. På riktigt. Hon skriver så vackert så nästan hjärtat går sönder vissa gånger och hon är en fantastiskt inspirationskälla. Därför gör dagens inlägg  mig extra stolt, glad och tacksam! Och nästan lite generad om jag skall vara ärlig. För inte är jag van över att få så mycket beröm och kärlek öst över mig en sketen måndagsmorgon i november! 

Bloggvälden (iallafall i den delen som jag hänger i) är så full av kärlek och omtanke och pepp så att det inte är klokt. Varje dag när jag loggar in på bloggen så möts jag av den finaste kommentarerna som är skrivna till bara MIG! Feedback på mina tankar... Ni läser mina, många gånger förvirrade, inlägg och ni reagerar med att ösa kärlek över mig. Bättre energiboost kan man väl knappast önska eller?

Vad den här världen behöver är lite mer kärlek, klokhet och omtanke och det är precis vad ni ger mig! Tack snälla ni  <3

Kramar Anna

Ä som i...

...Älskling!

Jo, faktiskt, tro det eller ej, men det finns alltså en sådan här också. Nästan osynlig här på bloggen men högst närvarande i mitt liv sedan dryga 23 år tillbaks. På bloggen oftast omnämnd som barnens pappa. Han som inte gärna blir fotograferad eller bloggad om och som alltid går sig egen väg och som är så mycket mer förnöjsam över livet än vad jag är. Han som står med fötterna stadigt på jorden medan jag åker berg- och dalbana. Kanske just därför han är just min älskling...

/Anna

När smaklökarna dansar quickstep!

Då har vi landat hemma igen efter en skön helg nere i Halmstad, helgen har varit hur lugn och skön som helst, ja förutom mödarträningspasset i går då :)

I går kväll festade vi till det med hemmagjord pizza och jag lovar att det var den allra godaste pizzan jag någonsin har ätit. Brorsan är ju som gammal bagare grym på allt som har med surdeg att göra och för att göra den ännu bättre så har han byggt en stenugn på tomten och igår var det alltså premiär för vedeldad stenugnsbakad surdagspizza. Jamen ni hör ju...  Dra mig baklänges så gott det var! Det var liksom som alla smaklökar dansade quickstep där ett tag. Lätt att det är det enda vi kommer kräva att få äta varje gång vi kommer och hälsar på!

Nu är det hopp i säng!

Kram Anna

Å som i...

...Åska!

Det häftigaste åskovädret jag har varit med om faktiskt! 

Är lite fantasilös och kör samma Å som förra året, men jag tycker att bilderna på det åskoväder som rullade in över oss när vi besökte Kroatien för några år sedan är så galet läckra, så att det faktiskt fungerar att visa bilderna en gång till!

Ha en fin söndag hörrni!

Kram Anna

Att äntligen kunna träna igen!

 Hej på er!

Hänger i Halmstad i helgen tillsammans med brorsan och kidsen. Och det är klart att när vi ändå är här så vill vi passa på att träna ett crossfit pass på riktigt tillsammans med vår coach! Så i morse gav jag helt enkelt fasen i mitt onda knä och följde med brorsan och lillasyster och testade på ett pass i stans crossfit-box. 

Och alltså...

Jäklar vad roligt det var. Och jobbigt :)

Så himla skönt att få röra på kroppen ordentligt efter en veckas ofrivillig vila. Och vet ni? Knät höll :)

Ha en finfin lördagkväll!

Kram Anna

Z som i...

...Zzzzzzz! 

Snark vad trött jag är, med vad annat annat att göra än att kliva upp när ett härligt träningspass står på schemat? Nä, upp och hoppa :)

Ha en fin lördag hörrni!

Kram Anna

Att ta fredag

Nä, vad säger ni? Skall vi kasta handduken och gemensamt bestämma oss för att det är helg eller? Känner mig sådär fredagsseg i huvudet iallafall och gissar att det inte kommer hända så mycket mer vettigt här iallafall.

Vi skall snart packa ihop oss och ge oss iväg på lite roligheter. Det känns nästan ännu bättre med tanke på att jag tillbringade hela förra helgen med att ligga i soffan med mitt onda knä och tycka synd om mig själv. Knät gör fortfarande ont, men nu orkar jag inte riktigt tycka synd om mig själv längre :) Längtar förvisso att träna så jag nästan går i bitar, men knät läker ju inte fortare för att jag bölar över det! Nä, nu kopplar jag på fredagspeppen och laddar för att kramas med några favoritpersoner om några timmar!

Önskar er en finfin fredag govänner!

Kram Anna

Pssss: Lite extra fredaglycka! Igår slog bloggen besöksrekord och nästan 500 personer var inne och läste här under gårdagen! Det gör mig galet glad och jag hoppas att alla ni nya som hittade något ni gillade :)

Y som i...

...Yoga. Förstås... Vad annars liksom!

Min favoritsysselsättning här på jorden!

Idag är det fredag och det innebär att varje kommentar genererar två kronor till Rosa bandets insamling! Så kommentera på! Fler fotoutmaningsbloggare hittar ni här! 

Önskar er en fin start på fredagen och på den kommande helgen!

Kram Anna

X som i...

 ...x! 

Eller 2 omgångar xx om ni så vill! Mina hjärtan och mitt livs allra viktigaste dubbel x :)

Nu börjar oktober månades fotoutmaning snart närma sig slutet då nu är det hög tid att spamma kommentarsfältet för att det skall bli så mycket pengar som möjligt till Rosa bandets insamling! Några dagar kvar, nu gasar vi hela vägen in i mål hörrni <3

/Anna

W som i...

...Volkswagen Sharan. 

Som i vår älskade bil som har varit oss trogen på alla möjliga äventyr såväl i fjällen på och resor genom Europa. I tio år har den varit vår och trots att den varit bra trött de senaste åren så har den aldrig gett upp utan tuffat på. En fantastisk bil på många sett! Och det är inte utan att det är lite sorgligt att inte ha den kvar. För ett par veckor sedan ringde en man och ville köpa den och eftersom många dyrbara lagningar stod på agendan så valde vi att sälja den. 

Så nu har vi gått in i nästa fas i vårt liv där vi inte äger någon egen bil utan är medlemmar i ett bilkooperativ. Egentligen så mycket smartare för oss, främst ekonomiskt, eftersom vi inte använder någon bil i vår vardag. Miljömässigt känns det också som ett schyst val! 

Lite sentimental blir jag ändå när jag tänker på vår fina gröna bil som har möjliggjort alla roliga resor och äventyr vi tillsammans har upplevt ;)

/Anna

Lite pömsig

Lite trött men också nöjd efter en heldag på nya jobbet (ett av dem). Hade en del planer för kvällen istället får det bli pyjamas, middag och sedan hopp ner mellan de skönaste lakanen. Kommer definitivt sova som en bebis inatt! Så nu stämplar ut härifrån och önskar er alla en finfin tisdagkväll! Tittar till er andra i morgon :)

Kram Anna

Pssssss. Tack för alla otroligt omtänksamma rader ni lämnar här inne på bloggen. jag blir så lycklig över alla rara kommentarer ni lämnar. Ni är bäst helt enkelt! Pöss!

V som i...

...vintervitt!

Ska det nu ändå vara kallt och eländigt så kan det lika gärna få lov att vara vackert vintervitt ute och i år har jag bestämt mig för att välkomna snön när den faller istället för att förbanna den. Men än hoppas jag på att det dröjer en månad eller så!

Ha en fin dag därute i regnet!

Kram Anna

När det börjar närma sig examen

Bara en vecka kvar till skolan slutar och även om uppsatsen inte riktigt är klar så är det ändå dags för examen. Även om jag är grymt nöjd över att ha läst mig till ytterligare 75 högskolepoäng så är det inte utan att det känns lite vemodigt att det snart är slut. Jag gillar verkligen att gå i skolan och skall jag vara realistisk så kommer jag troligtvis inte läsa några fler hela program på högskolan. Kursen kommer jag absolut läsa, men det är inte riktigt samma sak. 

Inte trodde jag att jag skulle bli en sådan skolnörd när jag hoppade av frisöryrket och bestämde mig för att skola om mig för tio år sedan. Än så länge har det blivit ett år på Komvux för att läsa in de gymnasiebetyg jag inte hade, tre år på högskolan i Borås för min kandidatexamen och nu ytterligare två och en halv termin på högskolan i Skövde för att läsa in magisterexamen. Och snart är det klart! Helt galet faktiskt!

Det är extremt förmånligt som vi har det här att vi har tillgång till ett sådant enormt utbud av olika utbildningar och jag har ibland känt att det har varit något av en djungel när man skall försöka hitta en utbildning som passar (Alla har ju faktiskt inte klart för sig vad de vill bli när de blir stora på en gång. Själv hade jag verkligen inte det). En sida som jag kan rekommendera om man är sugen på att gå i skolan är allastudier.se Det är en enormt bra guide där utbildningar på alla nivåer finns samlade på en och samma sida. En mycket bra site om ni frågar mig!

/Anna

U som i...

...utsikt!

Den från Stens huvud på Österlen till exempel. Makalöst vacker utsikt...

/Anna

Att ligga i soffan och filosofera

Ren och skär lycka måste väl ändå vara att en tråkig söndag i oktober när regnet envist strilar på fönsterrutorna få tillbringa dagen i soffan och fördriva tiden med att drömma om framtiden, fundera över nuet och däremellan låta tankarna vandra fritt fram och tillbaka?

Jag tänker mjuka tankar, jag tänker snälla tankar, jag tänker tankar som gör mig glad och jag tänker på det liv som jag vill leva. För jag lever inte det livet nu. Fullt ut. Jag känner mig mer låst än vad jag vill vara och jag har identifierat vad det är som få mig att känna så. Jag har en målbild, men jag vet även hur svårt det är att bryta gamla mönster. Jag vill och jag tror jag vågar, men har kanske inte den styrkan som behövs just nu. Jag glömmer alltför ofta att jag inte är frisk än. Jag blev sjuk av stress, vilade när det var akut, men sedan vandrade jag vidare i livet... Det liv som jag inte riktigt vill leva.

Jag och endast jag har ansvar för att bryta de mönster som håller mig kvar i det liv jag inte vill offra mer tid på. Jag drömmer om mer lugn och jag drömmer om större frihet. Jag önskar mig en väg ut, en öppen dörr, att få bestämma själv och att  inte sitta fast.

Mjuka tankar och fluffiga drömmar, fulla av kärlek till alla mina viktiga och med en förhoppning om att finna styrkan. Styrkan att bryta mig loss från det som håller mig fast, det som får mig att känna mig låst. Styrkan... Det är den jag behöver. 

Och det är den jag funderar över hur jag skall hitta...

Kram på er!

/Anna

T som i...

...termosar!

Mina fina som pryder hyllan i köket! I mina favoritfärger...

/Anna

Dagen efter ett magplask

Som sagt, ibland blir det inte som har tänkt sig...

Har tillbringat lördagen i soffan med mitt höger knä i högläge. Inte alls vad jag hade planerat men gårdagens praktvurpa har effektivt satt stopp för det mesta av den fysiska aktiviteten här idag. Misstänker att jag har fått en mindre fraktur på knäskålen men har läst på och det verkar inte som det är något annat än aktiv vila som gäller. 

Jaja, det är inte mycket att göra något åt och skall jag vara helt ärlig så är det inte det sämsta att få tillbringa lördagen under en filt i soffan med en av det bästa filmerna jag vet!  Stolthet och fördom förstås...

Tack för alla gulliga och omtänksamma hälsningar! För de som garvat läppen av sig bara genom att se magplasket framför sig så säger jag bara varsågod, jag bjuder på det! ;)

Kram Anna

S som i....

...sand, strand och sommar! 

Mitt allra bästa helt enkelt! Något att vänta på och tråna efter, ungefär som när man är kär...

Kram Anna

Psssss: Idag bjuder jag för ovanlighetens skull på en bild som inte jag har tagit utan det var storasyster som knäppte den i somras, på vad som kan har varit årets härligaste dag!

Att falla som en fura...

Ibland blir det inte som man har tänkt sig...

Laddade som bäst för att köra ett träningspass nu i kväll tillsammans med lillasyster och skulle precis gå iväg för att byta om. Då börjar dottern buffa och tönta sig. Sådär som man gör... Ni vet... Men eftersom jag visst inte var så sugen på boxningsmatch så backade jag ifrån henne in i köket och vad som händer sedan hade troligtvis kammat hem första pris på Americas funniest homevideos... 

Eftersom jag backar in i köket ser jag inte att diskmaskinsluckan står öppen och när jag snurrar runt, snubblar jag till, tappar balansen och gör ett rejält magplask (bokstavligen) rakt ner i diskmaskinen... Troligtvis såg det vansinnigt roligt ut och jag gissa att lillasyster knäckte sig bakom ryggen på mig. Men jävlar i min lilla låda vad jag slog mig! Den delen av kroppen som landade på luckan gör rejält ont, men den delen av kroppen (hö knä) som landade i klinkergolvet känns helt mosad. Blev så löjligt chockad och rädd att jag inte ens kom mig för att resa mig utan låg kvar på golvet och bölade en bra stund innan jag vågade röra på mig.

Så nu sitter jag här med ett högerknä som redan svullnat en storlek och som troligtvis kommer att skifta i blå-lila innan helgen är över. Så gick det med det träningspasset helt enkelt!

Jaja, så kan det gå!

Kram Anna

R som i...

...Rosa! Förstås...

Rosa som i oktober månad, rosa som i kärlek och rosa som i vårkänslor. Vårkänslor i oktober kan ju förvisso verka en smula vrickat. Men så är det! Vårkänslor som bubblar i magen som sockerdricka. Fast det är mörkt, regnigt och eländigt... Totalt otippat faktiskt! 

*

Idag är det fredag och det innebär att jag skänker 2 kr till Rosa bandet för varje kommentar ni lämnar till det här inlägget! So spam it away :) 

Resten av fotobloggarna hittar du HÄR!

Fin fredag govänner! /Anna

Att fota outfits fast det inte är det roligaste man kan göra

Alltså, eftersom båda mina döttrar bloggar och ständigt envisas med att lägga outfit bilder så blir det faktiskt en hel del fotouppdrag för min del. Nackdelen med outfit bilder är att de (enligt döttrarna) vara fokus på kläderna. Och att fota kläder tycker jag bara är SÅÅÅÅÅ tråkigt så om jag skall gå med på att fota outfit på outfit så är tjejerna så illa tvungna att kompromissa lite. Mer fokus på roliga bilder än på kläder. Så i långa loppet blir det ändå en win win!

Var ute och fotade lillasyster i den härliga höstsolen och de bilderna som föll mig mest i smaken var inga vanliga outfit bilder om man säger så ;)

Ha en fin kväll hörrni!

Kram Anna

Q som i...

...Quorn! Precis samma quornbitar som fick vara med här förra året. Fantasin räckte inte längre än så men nu fick jag iallafall tummen ur och rensat ut det alldeles för gamla paketet ur frysen :)

Kram Anna

#ajsomfaan

Efter att ha varit lite småsnoriga i början av veckan så körde jag lillasyster och jag första crossfit passet sedan i fredags. Coachen hade som vanligt satt ihop ett rejält svettigt och jobbigt pass och nu sitter jag här och har redan problem med att lyfta armarna. Har inte duschat än och undrar nu om jag överhuvudtaget kommer att lyckas med att tvätta håret ;) I den inledande teknikdelen av passet skulle vi stå på händer. Senast jag gjorde det var jag 10 år yngre och 15 kg lättare, så gissa om det kändes som en seger att jag fortfarande klarade av det. Förvisso behövde jag lite hjälp med att komma upp, men det var mest för att jag inte riktigt vågade ta sats själv och slänga mig med händerna före mot golvet. Men nästa gång så.... Då klarar jag det säkert på egen hand. Små steg för mänskligheten, men enorma för mig ;)

Kram Anna

P som i...

...pennställ! Det pennställ som jag fixade till lillasyster för ett tag sedan.

Något vidare pysslig vill jag verkligen utge mig för att vara men det här var ju inte vidare avancerat. En gammal konservburk och griffeltavleark från Granit. Häpp, färdigt!

Kram Anna

Framtidsfunderingar

Med endast tre veckor kvar till examen börjar det bli dags för att jobba lite så smått igen. Min chef är ju så bussig att hon ger mig fortsatt tjänstledigt ett halvår till  för att jag ska få möjlighet att pröva på lite andra arbetsplatser och det känns ju naturligtvis superskönt att inte behöva säga upp min fasta tjänst riktigt ännu. I väntan på drömjobbet så får jag försörja mig som timvikarie, vilket inte är det sämsta egentligen, då det ger mig möjlighet att pröva flera arbetsplatser. Har samlat på mig en handfull olika ställen att vara på och idag var det dags för första arbetspasset. Jag skall erkänna att det pirrade ganska rejält i magen innan jag var igång, men när jag väl hade den första patienten framför mig så kändes det ganska tryggt och vant ändå!

Så från och med nu skall jag jobba ett par dagar i veckan. Uppsatsen kommer inte vara färdig till examen så det blir mycket fortsatt jobb med den framöver med. Tror att det är så här mitt liv kommer se ut ett tag till framöver... 

Så får vi se när det fasta drömjobbet dyker upp :)

/Anna

O som i...

...Orkar. Knappt. Ta. Mig. Upp!

Himmel, att det ens är möjligt att vara så trött. Och inte kommer det bli lättare nu när det bara blir mörkare och mörkare. Om man nu skall vara negativ alltså ;)

Ha en fin dag hörrni!

Kram Anna 

N som i...

...nyklippt och nyfärgad! Som lillasyster blev igår!

Hade lovat mig själv att nu fick det vara nog. 10 år sedan jag sålde min salong och jag har sagt nej, nej och nej till att fixa folk i håret. Det räcker nu. Men vad gör man inte när dottern kommer hem med sina vackraste rådjursögon efter att ha klippt sig hos någon annan än mig för första gången i sitt liv och säger, snälla mamma, kan du inte klippa det ordentligt. Frisören fattade inte hur jag ville ha det. Men du vet ju...

Jodåsåatte... Då är det inte jättelätt att säga nej faktiskt!