Att fundera lite kring hälsan

Hej på er!

Här sitter jag på balkongen och väntar på att solen skall titta fram. Varendaste del av kroppen värker skönt efter träningen igår. Inte visste jag att rumpan hade SÅÅÅÅ många muskler som kan göra ont ;)

Sommaren brukar för mig vara en totalt dekadent årstid då jag knappt rört på mig och ätit alldeles för mycket skräp. Jag har ju under tjugo år jobbat extra som gruppträningsinstruktör och då har det liksom varit så himla skönt att inte behöva träna när terminen tagit slut att det slagit över alldeles väldigt under sommarmånaderna. Sedan var det alltid ett helvete i augusti när det var dags att komma igår igen. 

Men nu tänker jag mig att denna sommaren skall bli precis tvärt om. För när har man tid och ork för nya tränings och kost vanor om inte på sommaren. Egentligen är det ju perfekt att ta tag i sin hälsa på sommaren. Långa, ljusa dagar, mycket energi, mycket tid. Att sätta de nya goda vanorna under sommarmånaderna så att de sitter på plats i höst när det är mörkt och motigt att ta sig iväg hemifrån. Att hinna vänja sig vid en ny kosthållning innan tiden kommer då man helst bara vill mysa i soffan och stoppa diverse skräp i munnen. 

Så många gånger jag har tänkt att jag är värd vila och god mat under sommaren. Och så har jag varit i så kassare form efter sommaren än innan. Då är det väl inte värt att vila och äta gott. Om kroppen inte mår bra av det? 

Nej, i år gör jag helt annorlunda. Fullt fokus på vad som är bra för min hälsa, för att på så sätt kunna starta hösten (och för mig den jobbiga, mörka årstiden) i bästa möjliga form. Nog måste väl vintern och mörkret bli lättare att hantera då? Om jag utnyttjar sommaren för att bygga upp min kropp...

Jag är laddad, jag är redo. Vågen har jag gjort mig av med för nu är det inte den som skall stå i fokus. Vad som är det centrala är en stark kropp med bättre flås och en kost som håller mig frisk och hjälper mig att bygga upp min kropp. En kropp som orkar det jag vill göra här i livet, en kropp som håller sig frisk och som inte begränsar mig.

Kan inte bli annat än succé va?

Kram Anna